Kost & Själ

Denna vecka tänkte jag prata kring något som vi faktiskt nästan aldrig pratar om - aptitlöshet. Det brukar ju vara så att det stora problemet är att vi äter för mycket och för ofta, men det kan vara ett lika stort problem åt andra hållet, då man inte har någon aptit alls.

Det är vanligt att man tillfälligt förlorar aptiten och det är inget att oroa sig för. Men ibland kan aptitlöshet, särskilt om det varar under en längre period och inte verkar vara övergående, vara symtom på en bakomliggande sjukdom.

Sök hjälp hos läkare vid en längre tids aptitlöshet om du inte vet att orsaken exempelvis är stressrelaterad. Läkaren ställer diagnos genom beskrivningen av problemet, och blodprover tas för att utesluta allvarligare sjukdomar som bakomliggande orsak. 

För en äldre person som drabbas av aptitlöshet kan det snabbt bidra till andra komplikationer, som sämre sårläkning och sämre immunförsvar. Man blir trött och orkeslös om man äter dåligt och möjligheterna till att klara de dagliga aktiviteterna, som att klä sig, toalett besök o s v blir då sämre.

Det är mycket vanligt att äldre människor drabbas av aptitlöshet och det är viktigt att då försöka ge näringsrika mellanmål, och fånga upp de tillfällen som personen äter bäst på och då servera det största målet, oavsett om det är vid frukosten eller på kvällen. 

Vad är aptitlöshet och vad orsakar aptitlöshet?

När man förlorat aptiten finns ingen känsla kvar för att man behöver äta, man blir helt enkelt inte hungrig och kroppens hungersignaler fungerar inte som de ska längre, trots att kroppen behöver bränsle.

Orsakerna kan vara flera, vanligt är det vid sjukdom, men kan lika gärna bero på stress och oro.

Risken vid aptitlöshet är att om det fortsätter under en längre tid riskerar man undernäring. 

Det finns sjukliga förändringar som gör att man förlorar aptiten, som exempelvis hinder i tarmen - förstoppning, inflammation i tarmen eller magen, en endokrin sjukdom som diabetes, en autoimmun sjukdom eller psykiska sjukdomar som depression eller ätstörningar som exempelvis anorexia nervosa. 

Det finns även läkemedel, som antibiotika och cellhämmande medel som ger aptitlöshet, samt droger som narkotika och alkohol. 

Hur behandlas aptitlöshet?

Ja det beror naturligtvis på den bakomliggande orsaken. Finns det en sjukdom bakom, behandlas den.

Handlar det om allvarliga psykiska sjukdomar, som ex anorexia krävs det ordentlig och professionell hjälp.

Om det är illamående som är den bakomliggande orsaken (t ex magkatarr för ofta med sig illamående) kan man få läkemedel mot detta.

Är det ensamhet och/eller depression behöver det finnas en omgivning som ser och försöker hjälpa till att bryta det här.  

Kan livsstilen och kosten påverka aptitlöshet? 

Då det är så att många kroniska sjukdomar kan orsaka aptitlöshet, är det viktigt att försöka leva ett så hälsosamt liv som möjligt för att försöka minimera risken för cancer, kroniska infektioner och andra sjukdomar. Att inte röka och dricka måttliga mängder alkohol bidrar också till att minimera risken för att utveckla sjukdomar eller andra kroniska besvär.

Ensamhet kan också vara en stor anledning till en begynnande depression och medföljande aptitlöshet. Och dessutom upplever många att det helt enkelt inte smakar lika bra när man äter ensam.

En nedsatt aktivitetsnivå av någon orsak kan också vara en bidragande orsak till aptitlöshet. 

Tips för att hantera dålig aptit:

• Ät när du känner för det och strunta i traditionella tider. Är aptiten bäst på morgonen eller mitt på dagen, ät det största målet då.
• Om du tappar lusten att äta mat då du lagar maten, be familj och vänner att hjälpa dig laga mat, eller köp hem färdiglagad mat eller fryst mat från affären.
• Om du inte har lust att äta, drick mycket närande drycker istället, som frukt- och grönsaksjuicer, fruktsmoothies o s v. 
• Hemlagad soppa kan vara en näringsrik måltid som är lätt för kroppen att spjälka. 
• För ensamstående, försök att hitta någon att äta åtminstone ETT mål i veckan tillsammans med. Om du som utomstående märker att någon är ensam och tappat aptiten, försök att bjud in till att dela en måltid eller hjälp till att hitta någon som personen skulle kunna äta tillsammans med ibland. Det här är jättevanligt vilket du som t ex arbetar inom äldreomsorgen vet, just kopplingen ensamhet och aptitlöshet.
• Rör dig regelbundet, minst 30 min utevistelse per dag! Att du är lite aktiv påverkar faktiskt aptiten positivt.
• Arbetar du på ett LSS-boende eller inom äldreomsorgen på ett boende, ta en titt på måltidsmiljön också. Är det en lugn och behaglig måltidsmiljö? Ingen radio står på och skvalar musik under måltiderna, ingen diskar under tiden som måltiderna intas? Måltidsmiljön SKA vara lugn och behaglig utan stressmoment. 

Lika viktigt är det också att vara lyhörd för varför någon inte äter ordentligt i det gemensamma utrymmet längre. Kanske kan det vara så att personen drabbats av tugg- och sväljsvårigheter och tycker det är jobbigt att äta bland andra då hen lätt sätter i halsen. Hör efter om personen kanske hellre vill äta i sin egen lägenhet med en personal som sitter med och samtalar vid måltiden. Och inget snack nu om att det inte finns personal och tid till det – det är enhetschefens ansvar att se till att det finns personal till ALLA tillfällen under dagen på ett boende. Ha en diskussion under APT (arbetsplatsträff) om hur det fungerar hos er, inget kan lösas om man inte pratar om det!

Öka innehållet av energi och näring i maten genom att:

• Riva ost över grönsakerna och pasta.
• Ringla olivolja/rapsolja över sallader och grönsaker, eller annan mat också.
• Tillsätta mjölk eller mjölkersättningar (om du inte tål mjölk) i soppor och såser.
• Använda bredbart pålägg av nötter på rostat bröd eller kex.
• Ta torkad frukt och nötter till flingor, gröt och yoghurt.
• Lägg extra pålägg på smörgåsen – exempelvis en extra ostskiva + skinka. 
• För en person med undervikt och aptitproblem är det också viktigt med efterrätt. Servera efterrätten vid exempelvis middagen och ha gärna något fetare till då, som glass eller grädde. 

Aptitretare:

Ett bra sätt att få någon som äter dåligt att få igång smaklökarna innan huvudmålet, är att servera så kallade aptitretare. Det är sånt som gör att våra smaklökar vaknar till lite och vi blir sugna på något mer. Aptitretare är inte någon måltid i sig utan är precis som det låter – något litet som retar aptiten/gör oss sugna på mer, dessutom sätter den fart på salivutsöndringen och gör att maten smakar mer. De ska smaka lite salt och syrligt. 

Det kan vara små snittar av bröd (munsbitar) med en krämig fyllning av exempelvis soltorkad tomat, smulad fetaost i creme fraiche. Eller dessertskedar där det ligger en klick av en krämig sillröra toppad med lite dill – ögat ska nämligen ha sitt också för att väcka aptiten. Små ostbitar av en vällagrad ost är också bra – tänk plock som du skulle servera vid en fest innan maten.

Ät dessa näringsrika mellanmål:

• Torkad frukt och nötter
• Rostat russinbröd eller liknande
• Fullkornskex med ost eller avocado
• Fullkornsbröd med ägg och kaviar.